Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

Vända entréer i Gårdsten

Byggnad & Plats
När Gårdsten planerades betraktades gården som entrémiljö. Men effekten blev att området upplevdes som avvisande av den som mötte det utifrån - så när Gårdsten byggdes om vändes entréerna utåt. Det skapar en direktkontakt med besökaren och signalerar att stadsdelen hänger ihop med andra områden.

I östra Gårdsten sträcker sig en räcka med byggnader som tillsammans utgör en hel kilometer. Eftersom gården sågs som entrémiljö när Gårdsten planerades, blev den yttre sidan utan entréer. Det var logiskt eftersom det var miljön innanför huskropparna och ringleden som var platsen för lek och kontakter.
Men i efterhand kunde man se att den negativa effekten var att området upplevdes avvisande av den som mötte det utifrån. Den introverta riktningen på entréerna förstärkte områdets isolering i stadsväven. När Gårdsten skulle byggas om under 00-talet var därför ett av arkitekten Gunilla Svenssons förslag att man skulle vända entréerna utåt.
När man idag kommer med bussen till Östra Gårdsten visar husen sina ansikten utåt och skapar en direktkontakt med besökaren. Det signalerar att stadsdelen har en riktning utåt och att den hänger ihop med andra områden utanför sig själv.
När nya områden planeras är genomgående entréer oftast den bästa lösningen för det sociala livet. Det ger också invånarna möjlighet att välja om de vill gå över gården och genom det liv som utspelar sig där, eller om de vill gå direkt in via den mer offentliga sidan.