Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

Visar alla artiklar kopplade till Identitet

  • Norra Sorgenfri – strategier för en levande stadsdel

    Med sitt centrala läge och spännande kombination av industriellt arv och kreativa inslag har Sorgenfri i Malmö flera likheter med Ringön i Göteborg. Runt 40 olika aktörer och fastighetsägare är verksamma i området. Men det finns också stora obebyggda ytor. Här berättar Gunilla Kronvall, arkitekt i Malmö, om omvandlingsprocessen av Norra Sorgenfri som ska utvecklas till en stadsdel med 2500 nya bostäder och 1500 arbetsplatser.
  • Långgatorna: nya svar på gamla frågor

    Om man säger att det inte finns någon risk att Långgatorna gentrifieras, alltså ”socioekonomiskt uppgraderas” med resultatet att allt som är bra och intressant idag försvinner, blir man kallad naiv. Men om man istället för att utgå från abstraktioner – gentrifiering är inte en naturlig process utan ett analytiskt koncept, alltså en teori bland flera – studerar det lokalt specifika sammanhanget, vad får man då för svar?
  • Gatan är vår! (Långgatorna)

    När Jane Jacobs i början av 1960-talet reflekterade över skillnaderna mellan den framväxande funktionsseparerade staden och det stadsliv som pågick runt henne i hennes dåvarande hemstad New York, såg hon några saker som ofta refereras i diskussioner om städer och stadsliv. ”Gator i städer har fler syften än att bilar kör på dem och trottoarer – den gående delen av gatan – har fler syften än att hysa fotgängare”; istället handlar det om relationer som bygger stadsliv.
  • ”Jag ville ju ändra på allt egentligen”

    Skaparglädje är själva grundtanken bakom Lövkojan i Lövgärdet. Arkitekten Lena Jarlöv var med och förverkligade kolonistugeområdet i början av 1980-talet. För Vanja Larberg berättar hon om hur Lövkojan kom till – och om hennes starka förändringsvilja under ett halvt sekel.
  • Kreativiteten mitt i byn (Långgatorna)

    I diskussioner om hur ett fungerande och spännande stadsliv uppstår (eller upprätthålls) är gatuplanen mycket i fokus. I Långgatorna är det som händer i butiker och matställen också avgörande för områdets identitet, och detta är inte unikt för Långgatorna eller Göteborg. Men om man lyfter blicken en aning, hittas andra aspekter som ofta förekommer i den breda idéströmningen hållbar stadsutveckling: mötesplatser och kreativitet.
  • Ett annorlunda fastighetsägande på Långgatorna

    Titta på bilden. I hörnet Andra Långgatan/Nordhemsgatan i Göteborg hittar vi detta sekelskifteshus, på vilken någon målat i speglarna i den rusticerade bottenvåningen. En första tanke är säkert – det där kommer att tas bort under veckan, det där ”klottret”. Men här sitter målningen kvar, på ett vackert stenhus mitt i Göteborg.
  • Fristaden Christiania – diversitet och nya ägandeformer

    Christiania har sedan området ockuperades 1971 fungerat som ett alternativt urbant rum för boende och rekreation. Ett laboratorium för urbana experiment, demokrati- och rättvisesträvanden. Fristaden har alltid varit en plats för personlig frihet, inkludering och gemensamt ansvar, och man har kämpat för att bevara den i ”allas och ingens ägo”. Men området har också haft problem och konflikter och har ständigt hotats av stängning.