Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

Visar alla artiklar kopplade till Stadsdel

  • Vems trygghet kring Järntorget?

    För att skapa trygghet måste man se platsen ur så många olika gruppers perspektiv som möjligt. Alla ska ha möjlighet att använda det offentliga rummet – och då går det inte att bortse från underprivilegierade grupper som ungdomar och socialt utsatta.
  • Höjda hyror och gentrifiering i Berlin

    Under sommaren 2011 samlas människor till demonstrationer mot kraftigt ökade hyror i Berlin. Vanja Larberg funderar på om förändringarna är ett resultat av gentrifieringen och vilken roll bostadspolitiken har i det hela.
  • Ekologisk stadsdel Majorna 2.0

    Den årliga Megaloppisen är kanske det mest kända resultatet av treårs-projektet Ekologisk stadsdel Majorna som avslutades hösten 2011. Men majborna tog också initiativ till cykelverkstäder, bi-kooperativ och odlingskollektiv. Nu fortsätter de boende och lokala föreningar att engagera sig för att göra stadsdelen ännu mer hållbar i Ekologisk stadsdel Majorna 2.0.
  • Norra Sorgenfri – strategier för en levande stadsdel

    Med sitt centrala läge och spännande kombination av industriellt arv och kreativa inslag har Sorgenfri i Malmö flera likheter med Ringön i Göteborg. Runt 40 olika aktörer och fastighetsägare är verksamma i området. Men det finns också stora obebyggda ytor. Här berättar Gunilla Kronvall, arkitekt i Malmö, om omvandlingsprocessen av Norra Sorgenfri som ska utvecklas till en stadsdel med 2500 nya bostäder och 1500 arbetsplatser.
  • Kreativiteten mitt i byn (Långgatorna)

    I diskussioner om hur ett fungerande och spännande stadsliv uppstår (eller upprätthålls) är gatuplanen mycket i fokus. I Långgatorna är det som händer i butiker och matställen också avgörande för områdets identitet, och detta är inte unikt för Långgatorna eller Göteborg. Men om man lyfter blicken en aning, hittas andra aspekter som ofta förekommer i den breda idéströmningen hållbar stadsutveckling: mötesplatser och kreativitet.
  • Stadsodling i Malmö – stolta barn och rotade satellitmammor

    Projektet Odla i Stan, en spin-off till Barn i Stan, använder odling som metod för social hållbar utveckling. Stadsodlingarna har gjort succé med resultat som ökad delaktighet, mindre vandalism och större förankring i det svenska samhället.
  • Hammarkulleborna och biblioteket som fick vara kvar

    – Det hade gått!
    Kerstin Wennergren, chef för Folkets Hus i Hammarkullen, är säker. Med hjälp av stadsdelens lokala krafter skulle det gått att fortsätta driva biblioteket som var nedläggningshotat 2009. Biblioteket som, efter stora lokala protester, aldrig blev nedlagt är ett exempel på hur en stadsdel och dess invånare tillsammans skapar sitt samhälle.
  • 360 synvinklar i Hammarkullen

    Foajén på Folkets hus i Hammarkullen är full med folk när sex studenter anordnar heldagskonferensen 360 synvinklar den 12:e januari 2012. Tanken bakom dagen är att ungdomar från olika skolor i Göteborg ska möta samhällsaktörer av olika slag, för att få upp ögonen för vad de som medborgare kan göra i samhället för att påverka och förändra.
  • Fristaden Christiania – diversitet och nya ägandeformer

    Christiania har sedan området ockuperades 1971 fungerat som ett alternativt urbant rum för boende och rekreation. Ett laboratorium för urbana experiment, demokrati- och rättvisesträvanden. Fristaden har alltid varit en plats för personlig frihet, inkludering och gemensamt ansvar, och man har kämpat för att bevara den i ”allas och ingens ägo”. Men området har också haft problem och konflikter och har ständigt hotats av stängning.