Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

Visar alla artiklar kopplade till Långgatorna

  • Långgatorna: nya svar på gamla frågor

    Om man säger att det inte finns någon risk att Långgatorna gentrifieras, alltså ”socioekonomiskt uppgraderas” med resultatet att allt som är bra och intressant idag försvinner, blir man kallad naiv. Men om man istället för att utgå från abstraktioner – gentrifiering är inte en naturlig process utan ett analytiskt koncept, alltså en teori bland flera – studerar det lokalt specifika sammanhanget, vad får man då för svar?
  • Gatan är vår! (Långgatorna)

    När Jane Jacobs i början av 1960-talet reflekterade över skillnaderna mellan den framväxande funktionsseparerade staden och det stadsliv som pågick runt henne i hennes dåvarande hemstad New York, såg hon några saker som ofta refereras i diskussioner om städer och stadsliv. ”Gator i städer har fler syften än att bilar kör på dem och trottoarer – den gående delen av gatan – har fler syften än att hysa fotgängare”; istället handlar det om relationer som bygger stadsliv.
  • Kreativiteten mitt i byn (Långgatorna)

    I diskussioner om hur ett fungerande och spännande stadsliv uppstår (eller upprätthålls) är gatuplanen mycket i fokus. I Långgatorna är det som händer i butiker och matställen också avgörande för områdets identitet, och detta är inte unikt för Långgatorna eller Göteborg. Men om man lyfter blicken en aning, hittas andra aspekter som ofta förekommer i den breda idéströmningen hållbar stadsutveckling: mötesplatser och kreativitet.
  • Ett annorlunda fastighetsägande på Långgatorna

    Titta på bilden. I hörnet Andra Långgatan/Nordhemsgatan i Göteborg hittar vi detta sekelskifteshus, på vilken någon målat i speglarna i den rusticerade bottenvåningen. En första tanke är säkert – det där kommer att tas bort under veckan, det där ”klottret”. Men här sitter målningen kvar, på ett vackert stenhus mitt i Göteborg.