Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

  • Den attraktiva stadskärnan inte för alla

    I stadens offentliga rum blir samhällets konflikter och ojämlikheter synliga. Men när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turister förvandlas stadskärnan till en säljande image.
    – Det finns en mängd subtila strategier som bit för bit tar bort det offentliga rummets demokratiska funktioner – utan att vi märker det, säger Catharina Thörn, kulturforskare och en av författarna till boken Stad till salu: entreprenörsurbanismen och det offentliga rummets värde.
  • Socialt blandat boende – ett svenskt dilemma?

    I centralt belägna Frihamnen planeras nyproducerade lägenheter med lägre hyra för att skapa en social blandning. Är det ett sätt att pröva social housing? Rapporten Ett socialt blandat Göteborg visar att dagens svenska lösningar för att åstadkomma blandning inte fungerar – och att det krävs omfattande statliga insatser för att närma sig de europeiska modellerna för social housing.
  • Ökad ojämlikhet, välfärdshistorik och nya sociala lösningar

    Tapio Salonen, professor i socialt arbete, var en av 14 kommissionärer som mellan 2011 och 2013 arbetade med att ta fram förslag för att minska ojämlikheten i Malmö. 2012 föreläste han på Forum S2020 om varför frågor om social hållbarhet dyker upp just nu och om tillitens betydelse för att bygga ett öppet och sammanhållet samhälle.
  • The Just City – om rättvisa, mångfald och demokrati

    I sin bok The Just City från 2010 diskuterar Susan Fainstein stadsplanering i relation till frågor som rör rättvisa, mångfald och demokrati. Med hjälp av ett antal fallstudier från New York, London och Amsterdam visar hon hur rättviseaspekten på olika sätt hamnat i kläm i planeringen. Men hon ger också förslag på lokala strategier och mål för att staden ska bli mer rättvis.
    Sören Olsson har läst boken och gjort en sammanfattning av innehållet.
  • Hela staden – fallet Landskrona

    En liten stad med den stora stadens problem. Så kan Landskrona beskrivas. Men varför blev det så? Vad var det som ledde till att den forna folkhemsidyllen bytte skepnad till segregerad problemstad och Sverigedemokratisk högborg? Det är några av frågorna som avhandlas i rapporten ”Hela staden – social hållbarhet eller desintegration?”.
  • Dialog, makt och vår tids stora samhällsomdaning

    Urbaniseringen skapar olika förutsättningar för människor. De tre fenomenen globalisering, urbanisering och migration verkar i relation till säkerhet, utveckling och rättvisa. Städerna befinner sig i ett spänningsfält mellan den positiva möjligheten att vara nav för global samhällsstyrning och risken att bli slagfält för sociala konflikter, menar freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson.
  • Bostaden – historik och framtidsvisioner

    Bostaden – ett hett ämne fullt av motsättningar, politik och samtalsstoff. En viktig del av samhället med många sociala betydelser; som rättighet, som finansbubblornas moder eller som ett undantag för hemlösa i samhällets periferi. Professor Ola Nylander beskriver bostadsutvecklingen i Sverige och Ulrika Palmblad, Älvstranden Utveckling AB, berättar om visionsarbetet för centrala staden.