Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

  • Gentrifiering stärker segregationen

    Med hjälp av språkets makt genomförs stadsutveckling som tränger undan och förflyttar människor. Gentrifieringen och den sociala uppgraderingen sker inte av sig självt – den är starkt kopplad till ekonomiska, politiska och kulturella intressen, menar Catharina Thörn, urbansociolog och gentrifieringsforskare.
  • Kollektivtrafikens roll i socialt hållbar stadsutveckling

    Städers och regioners sociala hållbarhet skapas i samspel mellan närmiljöer och övergripande strukturer. Kollektivtrafiken bidrar till en sammanhållen stad med rättvis tillgång till bostäder, arbete och fritid. Den knyter samman staden och har också stor betydelse för den sociala integrationen.
  • Kan vi leva hållbart utan uppoffringar?

    Christer Sanne vill ha en ny modell som definierar förhållandet mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. En modell där social hållbarhet är målet, ekonomisk hållbarhet medlet och ekologisk hållbarhet villkoren för en hållbar utveckling.
  • Omgestaltning – förortens avgörande vägval

    Den variation och mångfald som präglar Hammarkullen – och som utifrån ofta framstår som problematisk och hotfull – är en kvalitet som bidrar till områdets förmåga att leva i samhällelig förändring. I texten beskriver Lasse Fryk hur omgestaltningsarbetet kan fungera som utgångspunkt för ett mer hållbart och värdegrundat samhällsbyggande.
  • Riktlinjer för jämställda parker

    Park- och naturförvaltningen riktlinjer för jämställda parker och naturområden innehåller generella riktlinjer med fokus på bemötande och trygghet, men också principer för den konkreta utformningen av lekplatser och vid om- och nybyggnation. Dessutom finns exempelfrågor som gör det lättare att få in jämställdhetsperspektivet i arbetet med detaljplaner.
  • Handen, hjärnan och arkitekturens liv

    – Enligt hjärnforskning är det händernas arbete som gjort att hjärnan utvecklats. Det misstänkte Kant redan på sin tid – han kallade handen den yttre hjärnan, säger Thomas Hellquist, arkitekt och professor vid Blekinge Tekniska Högskola.
    Han hävdar att en hjärna som formats av handen behöver öppna, väldefinierade stadsrum och uttrycksfull arkitektur.
  • ”För att få till social hållbarhet måste vi gå ut”

    I takt med att fler yrken har kontoriserat har det skapats en distans till utemiljön hos många professioner. Vad får det för effekter? Och finns det sätt att komma tillbaka ut igen? 2013 anordnade S2020 ett seminarium om vikten av att röra sig i staden för att kunna utveckla den.
  • Så kan stadslivet i centrala Göteborg utvecklas

    Under ett års tid har Spacescape på uppdrag av projektet Centrala Älvstaden kartlagt flöden, vistelser och upplevelser av platser i centrala Göteborg. Det hela har resulterat i åtta rekommendationer för hur stadslivet kan utvecklas. Tanken är att analysen ska användas som underlag i allt från strategisk stadsplanering till mer detaljerade stadsmiljöprojekt.
  • Den attraktiva stadskärnan inte för alla

    I stadens offentliga rum blir samhällets konflikter och ojämlikheter synliga. Men när städer försöker marknadsföra sig i en global konkurrens om investeringar och turister förvandlas stadskärnan till en säljande image.
    – Det finns en mängd subtila strategier som bit för bit tar bort det offentliga rummets demokratiska funktioner – utan att vi märker det, säger Catharina Thörn, kulturforskare och en av författarna till boken Stad till salu: entreprenörsurbanismen och det offentliga rummets värde.
  • Socialt blandat boende – ett svenskt dilemma?

    I centralt belägna Frihamnen planeras nyproducerade lägenheter med lägre hyra för att skapa en social blandning. Är det ett sätt att pröva social housing? Rapporten Ett socialt blandat Göteborg visar att dagens svenska lösningar för att åstadkomma blandning inte fungerar – och att det krävs omfattande statliga insatser för att närma sig de europeiska modellerna för social housing.
  • Ökad ojämlikhet, välfärdshistorik och nya sociala lösningar

    Tapio Salonen, professor i socialt arbete, var en av 14 kommissionärer som mellan 2011 och 2013 arbetade med att ta fram förslag för att minska ojämlikheten i Malmö. 2012 föreläste han på Forum S2020 om varför frågor om social hållbarhet dyker upp just nu och om tillitens betydelse för att bygga ett öppet och sammanhållet samhälle.
  • Planerat, alltför planerat

    Dagens stadsplanerare betonar ofta det visuella och ordnade när de vill åstadkomma urbana miljöer. Men det resulterar inte alltid i ett levande stadsliv. I sin avhandling Planerat, alltför planerat utgår kulturgeografen Sara Westin från Hammarby Sjöstad när hon undersöker glappet mellan vision och verklighet.
  • The Just City – om rättvisa, mångfald och demokrati

    I sin bok The Just City från 2010 diskuterar Susan Fainstein stadsplanering i relation till frågor som rör rättvisa, mångfald och demokrati. Med hjälp av ett antal fallstudier från New York, London och Amsterdam visar hon hur rättviseaspekten på olika sätt hamnat i kläm i planeringen. Men hon ger också förslag på lokala strategier och mål för att staden ska bli mer rättvis.
    Sören Olsson har läst boken och gjort en sammanfattning av innehållet.
  • Hela staden – fallet Landskrona

    En liten stad med den stora stadens problem. Så kan Landskrona beskrivas. Men varför blev det så? Vad var det som ledde till att den forna folkhemsidyllen bytte skepnad till segregerad problemstad och Sverigedemokratisk högborg? Det är några av frågorna som avhandlas i rapporten ”Hela staden – social hållbarhet eller desintegration?”.
  • Dialog, makt och vår tids stora samhällsomdaning

    Urbaniseringen skapar olika förutsättningar för människor. De tre fenomenen globalisering, urbanisering och migration verkar i relation till säkerhet, utveckling och rättvisa. Städerna befinner sig i ett spänningsfält mellan den positiva möjligheten att vara nav för global samhällsstyrning och risken att bli slagfält för sociala konflikter, menar freds- och utvecklingsforskaren Hans Abrahamsson.
  • Bygga om-dialogen i Malmö

    Hållbar upprustning av miljonprogramhusen kräver nya samverkansmodeller. Bygga om-dialogen i Malmö har lyckats med att förena fastighetskapital med socialt kapital för att utveckla miljonprogramsområden. Idén bygger på ett helhetsperspektiv – upprustningen sker med högt ställda miljökrav och en betydande del av arbetskraften rekryteras från området.
  • Bostaden – historik och framtidsvisioner

    Bostaden – ett hett ämne fullt av motsättningar, politik och samtalsstoff. En viktig del av samhället med många sociala betydelser; som rättighet, som finansbubblornas moder eller som ett undantag för hemlösa i samhällets periferi. Professor Ola Nylander beskriver bostadsutvecklingen i Sverige och Ulrika Palmblad, Älvstranden Utveckling AB, berättar om visionsarbetet för centrala staden.
  • Socialekologiskt grannskap – att utveckla området tillsammans

    För att skapa social hållbarhet behöver vi gå från stad till samhällsbygge – och platsen där människor bor är det primära i bygget.
    – Att bygga socialekologiska grannskap är att ta ett helhetsgrepp och engagera mänskliga resurser i området. Det blir större kraft när vi rör oss i en gemensam riktning, säger Katarina Ahlqvist, tidigare vd på Gårdstensbostäder och ledamot i Delegationen för hållbara städer under 2011-2012.