Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

  • Funktek – för att kultur är till för alla

    Idag är många museer svåra att besöka för den som har en funktionsvariation. Projektet Funktek har jobbat med utmaningen att göra Göteborgs Stadsmuseum tillgänglig för alla.
  • Göteborg landets första Age-friendly city

    Som första svenska stad har Göteborg gått med i internationella nätverket Age-friendly cities and communities. Åldersvänliga Göteborg arbetar tillsammans med äldre för att göra staden till en stad för alla åldrar – inklusive äldre.
  • Gentrifiering stärker segregationen

    Med hjälp av språkets makt genomförs stadsutveckling som tränger undan och förflyttar människor. Gentrifieringen och den sociala uppgraderingen sker inte av sig självt – den är starkt kopplad till ekonomiska, politiska och kulturella intressen, menar Catharina Thörn, urbansociolog och gentrifieringsforskare.
  • Kollektivtrafikens roll i socialt hållbar stadsutveckling

    Städers och regioners sociala hållbarhet skapas i samspel mellan närmiljöer och övergripande strukturer. Kollektivtrafiken bidrar till en sammanhållen stad med rättvis tillgång till bostäder, arbete och fritid. Den knyter samman staden och har också stor betydelse för den sociala integrationen.
  • 3D-verktyget Min Stad visualiserar stadsutvecklingen

    Ett klotterplank för göteborgarna. Så beskriver Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret, webbaserade Min Stad där besökaren kan debattera förändringar i staden – och föreslå egna. Mobilappen Min Stad fungerar som ett komplement där det också går att dela med sig av berättelser från favoritplatser i Göteborg.
  • Vems trygghet kring Järntorget?

    För att skapa trygghet måste man se platsen ur så många olika gruppers perspektiv som möjligt. Alla ska ha möjlighet att använda det offentliga rummet – och då går det inte att bortse från underprivilegierade grupper som ungdomar och socialt utsatta.
  • Valhallabadet – som ett par sköna och väl använda byxor

    En trogen gäst återkommer till en våg på Valhallabadet:
    ”På den här vågen har jag vägt allt från 30 kilo som barn till 79 kilo med min dotter i magen till dagens 58 kilo. Märkvärdigt va?”
  • På andra sidan gatan i Berlin

    På den här platsen sträckte sig muren mellan öst och väst. När Heikes granne tittar över gatan ser hon på en och samma gång ett grannkvarter, en tidigare period i sitt eget liv och ett politiskt system som inte längre finns.
  • Murens minnen i Berlin

    Det är länge sedan muren byggdes, också ganska länge sedan den föll. Men den uppdelning som muren markerade rent fysiskt i staden har lämnat rester. Vanja Larberg skriver om ”die mauer im kopf”, muren som fortsätter existera i huvudet på tidigare väst- och östberlinare.
  • Jämställdhetsintegrerad medborgardialog

    Mariaplan är en viktig plats för vardagslivet i Kungsladugård. 2015 byggdes platsen om för att skapa mer utrymme för vistelse och bättre framkomlighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter.
  • Kan vi leva hållbart utan uppoffringar?

    Christer Sanne vill ha en ny modell som definierar förhållandet mellan ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. En modell där social hållbarhet är målet, ekonomisk hållbarhet medlet och ekologisk hållbarhet villkoren för en hållbar utveckling.
  • Olika världar möts på Järntorget

    Om du sätter dig på Järntorget, som jag gjorde, en solig dag i slutet av maj så kommer du se en mängd människor röra sig på och omkring torget. Det är inte bara människor som bor i närheten som söker sig hit – hit lockas människor från hela staden.
  • Trygga och otrygga platser kring Järntorget

    Järntorget kantas av en del andra mer eller mindre välplanerade platser och rum som bidrar till karaktären och tryggheten kring torget. Åt söder, öster och väster ansluter torget till Linnégatan, Långgatorna och Haga med sina många små verksamheter, öppna bottenplan och små kvarter.
  • Att hantera osäkerheten på Järntorget

    Vid Järntorget samsas gångtrafikanter och cyklister med både bilar, bussar och spårvagnar. Trafikbullret studsar mellan stenhusen och bänkarna saknar vindskydd. Ändå är Järntorget en av de mest populära mötesplatserna i staden och torget upplevs som tryggt av de allra flesta.
  • Höjda hyror och gentrifiering i Berlin

    Under sommaren 2011 samlas människor till demonstrationer mot kraftigt ökade hyror i Berlin. Vanja Larberg funderar på om förändringarna är ett resultat av gentrifieringen och vilken roll bostadspolitiken har i det hela.
  • Gemensamt bostadsbyggande i Berlin

    Intresset för att bilda byggemenskaper – det vill säga att enskilda individer och familjer går samman för att planera, bygga och senare bo i ett flerbostadshus – ökar i Sverige. Den tyska motsvarigheten "baugruppe" är ett etablerat fenomen i Berlin. I texten jämför Vanja Larberg baugruppes i Berlin med tidigare kollektiva boendelösningar.
  • ”Tänk själv, lyssna, samarbeta och ge aldrig upp”

    Sedan början av 1980-talet har landskapsarkitekten Eva Glader varit med om att skapa en lång rad mötesplatser runt om i staden. Vanja Larberg tog med henne till Bergsjön för att titta på några avtryck från 30 år av engagemang, kreativitet och samarbeten. Hon berättar om sitt arbete med att förstärka människors gångstigar, utforma stadens lekplatspolicy och ta fram principer för stadsnära odling.
  • Ekologisk stadsdel Majorna 2.0

    Den årliga Megaloppisen är kanske det mest kända resultatet av treårs-projektet Ekologisk stadsdel Majorna som avslutades hösten 2011. Men majborna tog också initiativ till cykelverkstäder, bi-kooperativ och odlingskollektiv. Nu fortsätter de boende och lokala föreningar att engagera sig för att göra stadsdelen ännu mer hållbar i Ekologisk stadsdel Majorna 2.0.
  • Omgestaltning – förortens avgörande vägval

    Den variation och mångfald som präglar Hammarkullen – och som utifrån ofta framstår som problematisk och hotfull – är en kvalitet som bidrar till områdets förmåga att leva i samhällelig förändring. I texten beskriver Lasse Fryk hur omgestaltningsarbetet kan fungera som utgångspunkt för ett mer hållbart och värdegrundat samhällsbyggande.
  • Norra Sorgenfri – strategier för en levande stadsdel

    Med sitt centrala läge och spännande kombination av industriellt arv och kreativa inslag har Sorgenfri i Malmö flera likheter med Ringön i Göteborg. Runt 40 olika aktörer och fastighetsägare är verksamma i området. Men det finns också stora obebyggda ytor. Här berättar Gunilla Kronvall, arkitekt i Malmö, om omvandlingsprocessen av Norra Sorgenfri som ska utvecklas till en stadsdel med 2500 nya bostäder och 1500 arbetsplatser.
  • Långgatorna: nya svar på gamla frågor

    Om man säger att det inte finns någon risk att Långgatorna gentrifieras, alltså ”socioekonomiskt uppgraderas” med resultatet att allt som är bra och intressant idag försvinner, blir man kallad naiv. Men om man istället för att utgå från abstraktioner – gentrifiering är inte en naturlig process utan ett analytiskt koncept, alltså en teori bland flera – studerar det lokalt specifika sammanhanget, vad får man då för svar?
  • Gatan är vår! (Långgatorna)

    När Jane Jacobs i början av 1960-talet reflekterade över skillnaderna mellan den framväxande funktionsseparerade staden och det stadsliv som pågick runt henne i hennes dåvarande hemstad New York, såg hon några saker som ofta refereras i diskussioner om städer och stadsliv. ”Gator i städer har fler syften än att bilar kör på dem och trottoarer – den gående delen av gatan – har fler syften än att hysa fotgängare”; istället handlar det om relationer som bygger stadsliv.
  • ”Jag ville ju ändra på allt egentligen”

    Skaparglädje är själva grundtanken bakom Lövkojan i Lövgärdet. Arkitekten Lena Jarlöv var med och förverkligade kolonistugeområdet i början av 1980-talet. För Vanja Larberg berättar hon om hur Lövkojan kom till – och om hennes starka förändringsvilja under ett halvt sekel.
  • Kreativiteten mitt i byn (Långgatorna)

    I diskussioner om hur ett fungerande och spännande stadsliv uppstår (eller upprätthålls) är gatuplanen mycket i fokus. I Långgatorna är det som händer i butiker och matställen också avgörande för områdets identitet, och detta är inte unikt för Långgatorna eller Göteborg. Men om man lyfter blicken en aning, hittas andra aspekter som ofta förekommer i den breda idéströmningen hållbar stadsutveckling: mötesplatser och kreativitet.
  • Riktlinjer för jämställda parker

    Park- och naturförvaltningen riktlinjer för jämställda parker och naturområden innehåller generella riktlinjer med fokus på bemötande och trygghet, men också principer för den konkreta utformningen av lekplatser och vid om- och nybyggnation. Dessutom finns exempelfrågor som gör det lättare att få in jämställdhetsperspektivet i arbetet med detaljplaner.
  • Handen, hjärnan och arkitekturens liv

    – Enligt hjärnforskning är det händernas arbete som gjort att hjärnan utvecklats. Det misstänkte Kant redan på sin tid – han kallade handen den yttre hjärnan, säger Thomas Hellquist, arkitekt och professor vid Blekinge Tekniska Högskola.
    Han hävdar att en hjärna som formats av handen behöver öppna, väldefinierade stadsrum och uttrycksfull arkitektur.
  • Ett annorlunda fastighetsägande på Långgatorna

    Titta på bilden. I hörnet Andra Långgatan/Nordhemsgatan i Göteborg hittar vi detta sekelskifteshus, på vilken någon målat i speglarna i den rusticerade bottenvåningen. En första tanke är säkert – det där kommer att tas bort under veckan, det där ”klottret”. Men här sitter målningen kvar, på ett vackert stenhus mitt i Göteborg.
  • Vindskydd och rosenträdgård – sociala processer i Tynnered

    Diskussioner om en näridrottsplats vid Kastanjeallén i Tynnered resulterade i ett långt socialt processarbete där hela området rustades upp. En liknande process genomfördes i norra Tynnered. Förutom en ny mötesplats med vindskydd och rosenträdgård har den breda processen gett flera synergieffekter.
  • ”För att få till social hållbarhet måste vi gå ut”

    I takt med att fler yrken har kontoriserat har det skapats en distans till utemiljön hos många professioner. Vad får det för effekter? Och finns det sätt att komma tillbaka ut igen? 2013 anordnade S2020 ett seminarium om vikten av att röra sig i staden för att kunna utveckla den.
  • Stadsnära odling i Kungsladugård

    När en outnyttjad markbit mellan landshövdingehusen skulle rustas upp gick odlingsintresserade grannar ihop och bildade en odlarförening. Nu växer både närodlad mat och granngemenskap i Engelska parken vid korsningen Carnegiegatan/Svanebäcksgatan.