Kunskapsmatrisen

Social hållbarhet i stadsutvecklingen

På andra sidan gatan i Berlin

Närmiljö
På den här platsen sträckte sig muren mellan öst och väst. När Heikes granne tittar över gatan ser hon på en och samma gång ett grannkvarter, en tidigare period i sitt eget liv och ett politiskt system som inte längre finns.

Köket där vi står och tittar över på andra sidan gatan ligger i ett nybyggt flerbostadshus. Ett hus som byggts där det tidigare var ingenmansland, en öppning efter den rivna muren. Gatan där nere som nu är en vanlig gata var tidigare ett gränsland mellan två väsensskilda system.

Jag frågar Heike som bor här hur det påverkat deras baugruppe under husbygget att man byggt på den plats där muren tidigare gick. Hon säger att det påverkat henne, att hon har tänkt mycket på det. Hon säger att hon tycker att det är en bra idé att bygga igen glappet mellan öst och väst. Sen berättar hon en historia om en granne:

– Ser du det blåa putsade huset på andra sidan gatan? Jag har en granne, en äldre kvinna. När hon var i 11- 12-årsåldern bodde hon och hennes bästa vän i det huset. Då tillhörde den sidan av gatan DDR. Varje nyår satt min granne tillsammans med sin vän i fönstret och tittade bort mot väst och fyrverkerierna. Nu bor hon på den plats hon tittade mot. Hon har sagt att hon antagligen kommer att bo kvar här under de sista åren av sitt liv.

När Heikes granne tittar över gatan ser hon på en och samma gång ett grannkvarter, en tidigare period i sitt eget liv och ett politiskt system som inte längre finns. Jag som besökare hade utan berättelsen bara sett ett blått putsat hus.


Text: Vanja Larberg (första gången publicerad 2011)